lördag 5 februari 2011

Mer om Nikitah

Vi är nu inne på tredje dagen efter skadan och Kitan (som hon kallas) börjar bli sig själv igen, mycket lugnare är hon.



Hon sprang efter mig mot ytterdörren idag när jag skulle ut till hästarna, och tittade förtvivlat på mig, när jag bestämt sa Nej när hon försökte klämma sig ut. Hahahah! Skönt att hon börjar bli bättre även om hon fortfarande sover väldigt mycket.


Tog lite bilder på henne







I full sjukutstyrsel...


Här det stora såret som veterinären på någon sätt lyckats knåpat ihop trots att hela senan på hasen var framme.... (Det är inte kaninpluttar på golvet utan kattmat som ligger runt skålen efter att Kitan plogat igenom den med tratten....)

Jag trodde ju först att det var en katt hon slagits med, men såren sitter på fel ställen för det och veterinären trodde att det var något större djur. Så en räv, ett lo eller kanske en grävling. Man får ju vara otroligt glad att hon överlevt överhuvudtaget... Men hon är ju en tuffing, grannarna har sett när hon jagade iväg en räv från fågelbordet. Det ville hon väl ha för sig själv=)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar