måndag 17 maj 2010

Hopp om livet

Har just pratat med en veterinär från Ultuna, och hon berättade att Zuki inte har behövt varit sövd idag, utan ätit och druckit bra på egen hand. Hon berättade oxå att hon verkar väldigt pigg och glad med tanke på allt... Tyvärr så har hon inte blivit opererad, men hon står högt upp på listan för morgondagen.
Känns väldigt skönt att hon e pigg=) Nu håller vi tummarna så hårt att dom blånar.
Sambon mår fortfarande mycket dålig över allt, och det förstår jag verkligen, och han hoppas nog ännu mer än jag att hon ska bli bra igen.
Men det känns mycket lättare att vara positiv nu när hon verkar så pigg.

Ja.. annars så har det väl inte hänt så mycket... eller jo! Igår när vi var påväg över till mamma och pappa för att hälsa på mormor (som är i stan den här veckan) så hittade vi en hund springandes på vägen! Så jag tog hunden och gick till de närmsta husen, men det var ingen som kände igen hunden. Sambon ringde Polisen, nu kanske man inte ska smutskasta poliskåren men jag blev lite förbannad, hon tyckte att vi skulle lämna hunden på plats så kanske han hittade hem igen(!!!) Ingenting sa de om att de har utrustning för att läsa av chipmärkning eller något intresse alls om att hjälpa till att hitta ägaren. Men som tur var fick lilla hunden syn på en hare och började skälla frenetiskt, och rätt som det var kom ägaren springandes över åkern men svettpärlor fulla pannan=) Hon hade ju hört skallet och känt igen det, å satt av i full karriär i rikning där skallet kom ifrån=)
Ibland går det ju nästan för lätt=)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar